Category Archives: Skogens framtid

På väg genom Amazonas – NEO okt 2013

2013-10-13 18.51.19I maj 2013 reste jag på den första vägen som korsar Amazonas från det brasilianska inlandet till Anderna. Vägen blev klar 2012 och innebar att resan mellan de två städerna Rio Branco i Brasilien och Puerto Maldonado i Peru kortades från 80 timmar till 8.

Vägen och kampen om vägen hade genom åren fört med sig allt från kondomfabriker och haitiska flyktingar till omfattande skogsskövling. Men av de storslagna ambitionerna om transamazonisk handel hade det inte blivit mycket av. Vägen hade mest blivit ett monument för en dröm i de två ländernas huvudstäder.

På väg genom Amazonas 2

2013-10-13 18.49.43 HDR

2013-10-13 18.50.08 HDR

 

Etiketter till bloggar.se: , ,

Från Rio Branco till Puerto Maldonado – förr 80 timmar nu 8

Från Puerto Maldonado till Rio

Ikväll åker jag till Rio Branco i västra Amazonas (B) för att skriva om hur regnskogen påverkats av den väg som sedan några år går till Puerto Maldonado i östra Perú (A). Vägen är den första som knyter samman det brasilianska inlandet med det peruanska höglandet. Den gör det möjligt att exportera brasilianskt kött och soya via peruanska hamnar till Kina, och peruanska jordbruksprodukter till Brasilien. Ekonomin, miljön och hela samhället förändras förstås snabbt. Lättast förstår man det kanske om man kollar Google Maps förslag på hur man ska resa mellan de två städerna. Google föreslår fortfarande en rutt som tar mer än 80 timmar och som innebär att man måste åka söder om Paraguay, och genom Argentina och Bolivia för att komma fram. Nu tar resan kanske 8 timmar och det går direktbussar hela tiden.

Etiketter till bloggar.se: , ,

Skogsstyrelsen nådde 2 av 12 miljömål 2010. Var det själva målet?

I Brasilien kan man inte annat än intressera sig för skogens framtid. Läste därför Filters mycket intressanta reportage om bristen på miljöhänsyn i avverkningen av den svenska skogen.

Särskilt upprörande var Skogsstyrelsens redovisning av hur avverkningen följer skogsvårdslagens paragraf 30 som enligt artikeln säger att bolagen ska”spara gamla träd och boträd för fåglar, lämna kantzoner vid vattendrag, spara små biotoper vid fuktig mark, undvika körskador, lämna kvar död ved och inte köra över kulturlämningar”. Men, skriver Ola Sandstig i Filter:

För tio år sedan underkändes 22 procent av alla avverkningar. Därefter har siffrorna sakta men säkert försämrats till årets bottennotering, där 37 procent av alla avverkningar inte ens når upp till lagens krav på miljöhänsyn.

Och trots denna uppenbara nonchalans från skogsbolagens sida har inte ett enda företag sedan skogsvårdslagen skrevs 1993 blivit fälld för brott mot paragraf 30. I dagens Studio ett kunde man höra om hur en man på Gotland på fyllan fällt tre tallar hos grannen för att få bättre utsikt mot havet. Kvinnan har stämt mannen och kräver 400 000 kr i skadestånd för värdet på veden, nyplantering mm. Man undrar vem som har rätt att stämma skogsbolagen?

Tack vare en intressant uppgift i min portugisiska-klass där vi ska hålla föredrag om miljöproblem, så började jag gräva lite mer i detta. Det är ju roligare att prata om problem i Sverige än att ständigt tjata om avverkningar i den brasilianska skogen som har minskat från 27 000 kvadratkilometer 2004 till 6000 i år, det lägsta sedan mätningarna inleddes 1988.

Nåväl, om inte haveriet med skogsbolagens nonchalans vore nog, så framstår Skogsstyrelsen som branschens perfekta statliga partner. I Skogsstyrelsens årsredovisning finns en uppföljning av de 12 statliga miljömålen som har bäring på skogen, och där visar det sig att endast 2 (!) har uppnåtts. Något råder det osäkerhet om, men de allra flesta har inte ens nästan uppnåtts. Läs den tragikomiska sammanfattningen av måluppfyllelsen här:

Skogsstyrelsen Årsredovisning 2010 – om miljömålen i skogen (PDF)

Måluppfyllelse 17 %, och generaldirektör Monika Stridsman nämner inte ens detta i sin inledning.

Nu är det förstås inte Skogsstyrelsen som är ansvarig för att målen ska uppnås. Men uppföljningsansvaret borde ju göra att man slog larm stort och brett och såg till att detta blev en stor politisk debatt. För om man inte vill ta strid ser det ju lätt ut som att myndigheten företräder branschens intressen.

Etiketter till bloggar.se:

Brazil – A Drying Amazon Basin

A couple of months ago I travelled through the south-western part of Amazonia writing an article about the drought that hit the region in 2010. The article was published in Stockholm Waterfront No. 2 2011 a couple of weeks ago. You can access the original article here (pdf) or read it below. You will find links and sources used in the article under my blog category Skogens framtid

Brazil – A Drying Amazon Basin

Water is scarce in many parts of the world, but maybe more surprisingly in an area where the Amazon River’s main tributaries pass through. Swedish journalist Erik Jennische went to the area to experience the recent drought himself on behalf of the Stockholm Water Front.

“We had to buy water to drink, and even to wash ourselves with for several months during the drought last year”, taxi driver Adenir said, driving through central Rio Branco, the capital of the Brazilian state of Acre in the south western part of the Amazon basin.

The drought between July and October 2010 was considered the worse ever, covering 57 per cent of the Amazon region compared to the drought of 2005, then called “the drought of a century”, which barely covered 37 per cent of the same area. The water level of Rio Negro, the Amazon main tributary, reached a record low of 13.6 metres outside Manaus in October 2010, at least four metres below average. A year earlier, when the region suffered some the worst floods ever, the river reached 29.8 metres.

Northern Mato Gross, another state covered partly by the Amazon rain forest, suffered 110 days without rain.

The consequences of the drought were severe all over. Villages and small cities along the rivers found themselves isolated for weeks. The government of the Amazon state reported having distributed 600 tonnes of food. And nearly half the municipalities along the rivers declared a state of emergency, affecting 62,000 people.

Continue reading

Etiketter till bloggar.se: , ,

Längs La Interoceanica 2 – Det finns en politik för vägen

Om torkan i Amazonas drabbar skogen ovanifrån och urskillningslöst, så fungerar vägarna som förgiftade spjut rakt in i skogens hjärta – utifrån skogens perspektiv alltså.

För människor som har jordvägar och krokiga floder som enda transportleder är en asfalterad väg ofta det mest önskade. Priserna på mat går ned och priserna på marken upp.

För en tid sedan intervjuade jag Elsa Mendoza på forskningsinstitutet IPAM i Rio Branco, som berättade om hur vägarna som byggs genom Amazonas fungerar.

– De första direkta effekterna handlar om själva bygget, dess miljöpåverkan vad gäller erosion, nedskräpning, utsläpp etc. De indirekta effekterna är dock de allvarligaste på sikt, och tar 10 år för att få fullt genomslag. De berör ett område på mellan 50 och 100 km på vardera sidan om vägen och är konsekvenserna av den exploatering av skogen och marken som blir möjlig när det plötsligt finns transporter till de stora marknaderna, berättade hon.


Visa Erik i Brasilia på en större karta

Den kritik mot vägpolitiken som Mendoza och många andra formulerar vilar på vilket syfte ett vägbygge har. Mendoza gör skillnad på vägar som byggs som ekonomiska korridorer mellan marknader, och vägar som byggs för dem som redan bor i området för att deras möjligheter till utveckling ska bli bättre.

Continue reading

Etiketter till bloggar.se: ,

Längs La Interoceanica 1 – Vägen öppnar skogen

Vägen söderut från Rio Branco mot Brasileia ger en förvarning av vad La Interoceanica – den första vägen som knyter samman Brasilien med Stillahavskusten – kan leda till (karta). Den här delen av vägen har funnits i decennier och när man diskuterar Amazonas framtid är det just vägarna en av huvudfrågorna.

Vi åker tidigt på morgonen, och när diset över fälten skingras ser man böljande gröna betesmarker på båda sidor av vägen. Klungor av vita kossor betar morgonslött. Mitt på fälten står ibland enstaka enorma träd som av någon anledning aldrig avverkades. De hör inte hemma på fälten, men står kvar som ensamma änkemän som överlevt sina vänner och är för stolta att ge upp. Ibland är det bara de stammarna kvar, svedda av någon av de årliga bränderna.


Visa Erik i Brasilia på en större karta

Längs bäckarna som klyver landskapet med små raviner finns klungor av mindre träd, sly och buskar. Byar dyker upp med affärer, pingstkyrkor, bostadshus, skolor, småindustrier och enstaka fotbollsplaner. Särskilt fattigt är det inte, men inte heller rikt. På vissa av fälten ser man dock stora vita villor med trädgårdar och flera bilar.

Continue reading

Etiketter till bloggar.se: , ,

Vad spelar regnskogen för roll i lokalpolitiken i Amazonas?

– Vi köpte vatten både för att dricka och tvätta oss i under flera månader förra året, berättar taxichauffören när han kör mig tillbaka från intervjun med Altino Machado och Leticia Mamed.

Med tanke på att jag är i deltstaten Acre i västra Brasilien som genomskärs av flera av Amazonflodens viktiga bifloder så kanske det räcker som beskrivning av hur svår torkan mellan juni och oktober var. Ämnet för intervjun var hur torkan och regnskogens framtid behandlas i lokalpolitiken här.

Altino har två mycket lästa bloggar, och har länge arbetet som politisk reporter i Acre. Leticia undervisar i statsvetenskap på Universidad Federal do Acre. Min utgångspunkt för intervjun var att torkan borde spelat en central roll i politiken och i valkampanjen.

– Det var den inte, säger Leticia. Miljöfrågorna var inte ett tema i den offentliga diskussionen.

– Miljödebatten i Acre skapades en gång av PT. Chico Mendes var en av grundarna av partiet här, och Marina Silva kommer också från partiet. Men de senaste åren har diskursen försvagats, till förmån för en mer utvecklingsorienterad, förklarar Altino.

– Men det är också en anpassning till verkligheten, fortsätter han. PT har haft makten i 12 år och även om de har pratat om avskogningen och alla de problem den för med sig, så har de satsat resurserna på att bygga vägar,  broar, offentliga byggnader och annan infrastruktur. Väldigt lite investeras i att göra det möjligt för dem som bor i skogen och som äger stora areal, att bo kvar. Hitta produktion med mindre miljöpåverkan, och skapa marknader för deras produkter, fortsätter han.

Altino visar siffror på hur snabbt befolkningen i Acre ökar, från 557 000 år 2000 till 732 000 tio år senare. Och det är inte till skogen de flyttar utan till städerna. Dessutom pågår en snabb urbanisering i själva delstaten. Fattiga skogsägare som inte har råd att investera i marken säljer den till boskapsägare och flyttar till städerna. 72 procent av befolkningen bor i dag i de tre urbaniserade områdena kring Rio Branco, Cruzeiro do Sul och Brasileia.

– Så när landsortsbefolkningen kommer till städerna för att de inte kan leva av skogen, förändras också deras politiska prioriteringar?, frågar jag. De röstar inte på en politik som värnar skogen, utan på en politik som ger dem goda förutsättningar i staden?

– Precis säger båda och nickar.

– PTs kampanj hette Industrialisera Acre, och oppositionens Jobb och produktion, eller något i den stilen, säger Leticia. Människor vill överleva där de är, och det finns ingen politisk medvetenhet om något annat.

– Men inför stora miljöproblem, som torkan, som delvis orsakas av själva avskogningen, hur behandlar politiken det?, frågar jag.

– Den politiska debatten handlar då bara om hur man ska lösa konsekvenserna av torkan. Hur man ska se till att människor får mat och vatten, hur man ska släcka bränderna, hur man ska bryta de mindre byarnas isolering osv, säger Altino.

I presidentvalet 2010 vann oppositionens kandidat José Serra från Sao Paulo över 52 procent  i Acre i första omgången. Dilma Rousseff, Lulas kandidat och som sedemera vann valet, fick 24 procent. Miljöpartisten, regnskogsförsvararen och tidigare miljöministern Marina Silva, som kommer från en fattig familj i Acres inland, som vid sidan av Lula är Brasiliens enda internationellt kända politiker och som nationellt var valets stora överraskning, fick bara drygt 23 procent. I guvernörsvalet, som PT tidigare enkelt sopat hem sedan 1998, vann man igen, men bara med några tiondels procentenheter. Till och med oppositionen var överraskad.

– PTs analys tycks vara att man pratat för mycket miljö, att man måste släppa på reglerna kring skogen en aning, och satsa mer på jordbruket, förklarar Altino inte helt överraskande.

Och mycket riktigt. Till frukosten på hotellet hade jag läst en intervju med federala kongressledamoten Taumaturgo Lima (PT) från flodområdet i västra Acre. Han berättade att han skapat ett tvärpartisamarbete för att ena ledamöter bakom försvaret av Os riberinhos – diminutiv för människor som bor längs floderna. Den akuta anledningen för samarbetet är den debatt om den nya miljölagen som pågår, och där det finns vissa som arbetar för att det ska vara helt förbjudet att hugga ned skog. Lagen måste ta bättre hänsyn till dem som bor i skogen, menar Lima, och som behöver använda de resurser som finns:

“Vårt mandat måste handla om de män och kvinnor som bor i längs floderna, och skapa alternativ och hållbar produktion.”

 


Visa Erik i Brasilia på en större karta

Etiketter till bloggar.se: , , , ,

Torkan kommer allt oftare, sedan blir det normalt

Potentially up to ~70 percent of the Amazon rainforest could be lost due to climate change.

Det behöver inte gå så illa, men det är ett av flera sannolika scenarios. Men den främsta orsaken är i så fall längre och oftare förekommande torrperioder.

Men det kommer inte att vara en kontrollerbar process, där man kan säga: “Hit men inte längre. Nu sätter vi stopp!” Tvärt om. Vid en viss tidpunkt – en tipping point – har tåget redan gått, och då spelar det ingen roll vad man gör. Mycket stora områden av skogen dör oavsett.

Läste igår “Major Tipping Points in the Earth’s Climate System and Consequences for the Insurance Sector” som gavs ut 2009 av WWF och Allianz och som citatet ovan kommer ifrån.

Jag var inte främst ute efter det stup som försäkringsbranschen står inför, om jag tolkar rapporten rätt, utan sammanställningen av forskning kring vad torkan i Amazonas 2005 fick för konsekvenser. Det är särskilt intressant eftersom torkan 2010 var betydligt värre.

Rapporten behandlar flera olika “tipping elements”: “large-scale components of the Earth system that could be forced past a ‘tippingpoint’ and would then undergo a transition to a quite different state.” Tex isen vid jordens poler, El Niño, djuphavsströmmarna i Atlanten.

Rapporten behandlar också vilka konsekvenser förändringar i dessa kan få för det tropiska och subtropiska klimatet, som torkan i Amazonas, monsunregnen i Västafrika och Indien, och torkan i sydvästra Nordamerika.

Som jag har skrivit i tidigare artiklar är regnet över Amazonas beroende av flera faktorer. Skogen själv producerar mycket av regnet. Dessutom påverkar temperaturen i ytvattnet i tropiska Atlanten och i Stilla havet.

Global uppvärmning med 2° C – jämfört med förindustriell tid – kommer enligt rapporten att stärka effekterna av dessa faktorer, och leda till att torkan blir allt vanligare:

The 2005 drought was an approximately 1-in-20-yr event, but a 2005-like drought in Amazonia is forecast to become a 1-in-2-yr event by 2025 (at 450 ppmv CO2) and a 9-in-10-yr event by 2060 (at ~600 ppmv CO2) with the threshold depending on the rate of increase of CO2.

Vilka konsekvenser fick då torkan juli till september 2005 (s 58):

  • I sydvästra Amazonas täckte skogsbränderna en yta som var 300 procent större än normalt. Bränderna fick i sin tur allvarliga effekter på människors hälsa och den regionala ekonomin.
  • Civilförsvaret i delstaten Acre beräknade att bränderna orsakade skador för 87 miljoner USD.
  • Vattennivåerna i Madeirafloden och flera andra av Amazonas västra bifloder sjönk så lågt att transporter blev omöjliga i stora delar av området. Colombia, Bolivia, Brasilien och Peru förklarade att det rådde katastroftillstånd i september 2005. Tusentals människor i avlägsna byar fick ont om mat när transporterna inte kom fram.
  • Energiproduktionen i Brasilien består till 85 procent av vattenkraft. Planen är att utöka det kraftigt för att tillgodose det ökade energibehovet i landet. Mindre vatten i Amazonasfloderna kommer att minska den möjligheten kraftigt, och därmed försvåra arbetet med att minska landets CO2 utsläpp.
  • I delstaten Mato Grosso do Sul, söder om Amazonas, minskade produktiviteten i jordbruket med 1,9 procent. Delstaten producerade 700 000 ton mindre spannmål.
  • I Santa Catarina ledde torkan till att jordbruksproduktionen sjönk med 8,8 procent.
  • Soja- och majsproduktionen sjönk i delstaten Paraná med 7 respektive 23 procent, vilket är mycket allvarligt i en delstat där dessa grödor representerar 44 procent av ekonomin. I Rio Grande do Sul minskade produktionen av de båda grödorna med 56 procent.
  • Etc

Om nu det blir allt vanligare med den typ av torka som inträffade 2005, är torka inte längre en exceptionell händelse, utan en regel.

Etiketter till bloggar.se: ,

Klimatförändringarnas konsekvenser i Amazonas

Pratade igår med en gammal vän i peruanska Amazonas som varit chef för flera naturreservat, för att höra hur han såg på problemet med torkan 2010, den värsta någonsin. Han var inte orolig. “Det går upp och ner. Nu regnar det väldigt mycket. Jag vänder mig emot dem som försöker dramatisera problemen.”

Och han har ändå ägnat hela sitt liv till att förhindra avverkningen, och bidra till att skapa goda förutsättningar för människor som bor i skogen. Hur kan han då inte vara orolig? Frågan kommer att stå obesvarad just nu, men fungera som en viktigt grus i maskineriet när jag läser vidare.

Igår läste jag en rapport från Världsbanken som grundar sig på ett antal scenarion gjorda med Earth Simulator om risken för att skogen i Amazonas ska dö ut på grund av klimatförändringar, avverkning och bränder.

Det är verkligen inte en populärt skriven rapport med många dramatiska citat, och omfattningen av konsekvenserna skiljer sig mycket åt i de olika simuleringarna. Men det är ingen tvekan om att omfattningen på skogen kommer att minska. Resultaten kommer att vara tydliga redan 2025, och bli betydligt värre med tiden:

The effect of climate change alone would contribute to reduce the extent of the rainforest biome by one third by the end of the century.

Och då har de inte räknat med bränderna och avverkningen. De största förändringarna kommer i södra Amazonas, i delstaterna Rôndonia och Mato Grosso. Redan nu ser man hur väldigt mycket som har avverkats.


Visa större karta

Rapporten sätter också Amazonas betydelse för jordens klimat i rätt perspektiv:

The Amazon basin is a key component of the global carbon cycle. The old-growth rainforests in the basin represent a storage of ~ 120 petagrams of carbon (120 billion metric tons of carbon) in their biomass. Annually, these tropical forests process approximately 18 Pg C through respiration and photosynthesis. This is more than twice the rate of global anthropogenic fossil fuel emissions. […] Despite the large CO2 efflux from recent deforestation, the Amazon rainforest ecosystem is still considered to be a net carbon sink of 0.8–1.1 Pg C per year because growth on average exceeds mortality.[…]

With 2.5 million square miles of rainforest, the Amazon represents 54% of the total rainforests left on earth. More than 20% of the world’s oxygen is produced in the Amazon rainforest.

Etiketter till bloggar.se:

Skogen skymmer alla träden

Man måste kunna beskriva Amazonas som något annat än regnskog. Inte tillåta skogen skymma alla träden.

Läste precis om Kristian Petris Djungeln från 1990. Vet att jag hittade den någon gång i början av 1990-talet på en flygbuss och sträckläste.

Men nu blir jag bara trött av tanken på fler berättelser och teorier om ädla vildar, om fulkapitalister som tar sig rätten att förstöra hela dalgångar, om schweizare som flyttar ut till penanerna i Borneos inre, klär av sig och blir språkrör för deras kamp mot skogshuggarna, om europeiska kulturpersonligheter som desperat förklarar att “jorden måste styras av en intellektuell-humanistisk elit. Det är enda möjligheten.”

Men det är kanske ingen som skulle få för sig att skriva en sån bok längre; skogsskövlingen som något slags våldtäkt på natur och ursprungsbefolkningar.

Nu handlar texterna fortfarande om skogsskövlingen, men utifrån klimatperspektivet, som av förklarliga skäl inte ens finns nämnt i Petris bok. Även om många av de rapporter och artiklar jag läser inkluderar vilka ekonomiska konsekvenser som klimatförändringarna för med sig för människor i tex Amazonas, så handlar de oerhört lite om det lokala politiska perspektivet. Varken avverkningen eller klimatförändringarna blir begripliga utifrån perspektivet hos dem som bor där de sker.

Etiketter till bloggar.se:

Mer om torkan i Amazonas

En gång är ingen gång, men två gånger är en trend. Några år efter 2005, och den kanske värsta torkan i Amazonas sedan förra sekelskiftet, började rapporterna publiceras om konsekvenserna. Allvaret är så påtagligt att man inte riktigt vill förstå att förra årets torka var ännu värre.

(Två rapporter som publicerades var: Världsbankens rapport om sannolikheten för att regnskogen i Amazonas ska försvinna (finns att ladda ned här), och WWFs rapport (PDF) om olika “tipping points” som kan få en till synes stabil situation att helt braka samman. Jag återkommer till dem senare.)

Den vanligaste orsaken till torka i Amazonas har varit El Niño, som leder till mindre regn i de norra och centrala delarna. Men avsaknaden av regn 2005, som drabbade västra och södra Amazonas berodde på varmare ytvatten i Atlanten. Luiz Gylvan Meira, a climate specialist beskriver det så här:

When that air rises over the oceans in one region, it eventually has to come down somewhere else, thousands of miles away. In this case, it came down in the western Amazon, blocking the formation of clouds that would bring rain to the headwaters of the rivers that feed the Amazon.

Under 2010 sammanföll de två fenomenen. El Niño ledde i början av året till lite regn i norr, men effekten trappades av under de svenska sommarmånaderna, samtidigt som torkan inleddes i sydväst. Det ledde dock till att vattenståndet i huvudfloden inte återhämtade sig. (Bilder från Greenpeace och lucio_d2)

I en uppmärksammad (123) artikel i Science i februari i år förklarar ett engelskt-brasilianskt forskarlag att det är sannolikt att såväl effekterna av El Niño som det varmare Atlantvattnet förstärks av utsläpp av växthusgaser.

De visar också att torkan 2010 drabbade 3,0 miljoner km2 (två Mongoliet), 50 procent mer än torkan 2005 som drabbade ett område stort som hela Mexiko. Dessutom

The 2010 drought had three identifiable epicenters in southwestern Amazonia, north-central Bolivia, and Brazil’s Mato Grosso state. In 2005 only a single southwestern Amazonia epicenter was detectable.

Vad man inte kan veta ännu är om fler träd dog 2010 än 2005. Kanske hade de känsliga redan dött före 2010.

Nevertheless, any shift to drier conditions would favor droughtadapted species, and drier forests store less carbon. If drought events continue, the era of intact Amazon forests buffering the increase in atmospheric carbon dioxide may have passed.

Etiketter till bloggar.se:

Amazonas är snart en källa till växthusgaser istället för ett lager

I augusti förra året hade delar av Mato Grosso i södra Amazonas inte haft regn på 110 dagar. Färskvattnet i flera städer hade helt tagit slut. Det var inledningen till den värsta torkan i Amazonas historia. (Jag återkommer till ämnet under dagarna som kommer.)

John Carter, en amerikan som bosatte sig i området för 15 år sedan, beskriver i en film för NY Times hur det var då:

It was a lot more humid then. The forest was not flammable. Deforestation fires usually burned out when they hit the forest because it was too humid. But today those same forests have become flammable and burn out when they’re hit by fire.

Torkan lokalt i Mato Grosso och andra delar av Amazonas har minst två anledningar. För det första blir det torrare i luften när skogen avverkas eller dör vilket leder till minskad molnbildning. Torka leder till torka. För det andra leder varmare ytvatten i Atlanten och i Stilla havet till att torr luft pressas ned över olika delar av Amazonas.

Avverkningen av skogen i Amazonas minskar stadigt sedan flera år. Förra året avverkades inte mer än 6 500 km2 (nästan Medelpad), vilket inte ens är en fjärdedel av peakåret 2004, då 28 000 km2 skog försvann (nästan Dalarna).

Däremot dödade torkan 2010 långt mycket mer än avverkningen, även om omfattningen av skadorna ännu inte går att mäta. Skogsdöden innebär att färre träd kan suga åt sig koldioxiden i luften, men också att de döda träden när de förmultar släpper ifrån sig den koldioxid de har ackumulerat under 300 år eller mer. Paulo Brand på IPAM i Rio Branco, Acre, förklarar att:

Två allvarliga torrperioder inom loppet av fem år kan lätt leda till större utsläpp av koldioxid än de intakta skogarna i Amazonas under denna tid kan absorbera. Om sådana här händelser blir vanligare kommer Amazonas till en kritisk punkt där den inte längre är ett värdefullt lager av koldioxid, utan utvecklas till en av de främsta källorna till utsläpp av växthusgaster.

Etiketter till bloggar.se: ,