— Det är några med ryskt medborgarskap, några med ukrainskt, vissa har fått betalt, vissa kommer från landsbygden utanför Donetsk. De har en bra organisation, automatvapen, och vår polis och KGB gjorde inte mycket för att stoppa dem, förklarar min aktivistvän Andrey Drevitskiy på telefon om söndagens stormning av regionhuset i Donetsk.
Andrey är en välkänd demokratiaktivist och Europavän i Donetsk sedan många år. Jag träffade honom senast för tre veckor sedan i Stockholm, precis i samband med att det blev uppenbart att Ryssland skulle annektera Krim. Då var han rädd och allvarlig, nu rädd och uppgivet skämtsam.
— Polisen kunde ha förhindrat det. De är vältränade, you know. Vid Maidan kunde de minsann.
Provokationerna från Putin-vänliga grupper i Donetsk har pågått i flera veckor nu. Ett tiotal av medlemmarna i Andreys organisation har blivit attackerade, flera är fortfarande på sjukhus.
— Om vi organiserar protester skyddar polisen oss inte. Det har blivit farligt att använda en ukrainsk flagga i Donetsk.
För en vecka sedan misshandlade provokatörerna Andreys bror svårt, och avslutade med att förklara att ”nästa gång blir det brorsan”. Efter det skickade Andrey honom och mamman till Kiev. Han själv måste stanna för att hålla ihop organisationen och gemenskapen. Numer går han inte ut utan att ha fyra eller fem kompisar med sig.
— Jag är verkligen rädd.
När vi träffades i Stockholm hade han säkra uppgifter från personer som hyrt ut bostäder, att minst 2000 ryssar flyttat in till Donetsk på några veckor för att delta i provokationerna. Nu vet han inte hur många de är. Men han menar att Ryssland har två handlingsvägar:
För det första söker de provocera fram våld och konflikter som kan motivera ingripande av ryska trupper, exempelvis att någon skulle dö i bråk med polisen. För det andra försöker de skapa stöd för den folkomröstning som ockupanterna av regionhuset har utlyst till den 11 maj.
Däremot tror han inte att Ryssland vill annektera Donetsk och regionen Luhansk öster om, som man gjorde med Krim. Det skulle vara alldeles för dyrt att göra de mer än sju miljoner invånarna till ryska medborgare.
Många Europavänliga Donetskbor har redan lämnat staden. Men Andrey och andra arbetar nu för att skapa en dialog med myndigheterna för att de ska garantera säkerheten för dem som demonstrerar till förmån för Europa och mot det ryska inflytandet.
Att det skulle finnas någon egentlig konflikt mellan rysk- och ukrainsktalande Donetskbor förnekar han dock skarpt.
— Ryska är ett kommunikationsmedel här. Vi har 130 nationaliteter i Donetsk, från hela före detta Sovjetunionen. Vi talar ryska för att det fungerar.
Däremot säger han att det är sant att engagemanget för Europa inte är särskilt starkt. De ryska medierna dominerar och publicerar artiklar och program om hur bra det är i Ryssland och hur dåligt det är i EU.
— Människor här förstår inte riktigt vad som pågår, och vet inte vad de vill.
En kommentar