Tag Archives: energi

Etanol gör ingen hungrig – Axess Magasin Nr 8 november 2011

 

I novembernumret av Axess finns en avdelning om hur de stigande matpriserna påverkar politiken. Jag har skrivit en artikel om vad som har hänt i Brasilien sedan man började stoppa mat i tanken på bilar, och hur det har lett till att minska hungern i landet. (Artikeln som PDF) Nedan finns artikeln i en längre version och med alla källor.

Kampanjen mot etanolen missar målen

Knappast anade Radio-Canadas utrikesreporter Guy Gendron att hans beskrivning skulle flyga världen runt när han i sändning i augusti 2007 formulerade sig ungefär så här: “Man kan räkna med att det går åt 200 kg majs för att fylla en tank på 50 liter med etanol. Det skulle också räcka till mat för en person under ett helt år.”

Men när Jean Ziegler, FN:s rapportör om rätten till mat, 2007 förberedde sin rapport till generalförsamlingen om att de höga matpriserna varje år leder till att sex miljoner barn dör av undernäring, hörde han Gendrons uttalande, och gjorde det till den bärande bilden i texten. “Brådskan att göra bränsle av mat är ett recept på katastrof!, fortsatte han, och fyllde på med så mycket auktoritet som möjligt “Fidel Castro har varnat för att ‘det är en ondskefull idé att omvandla mat till bränsle’”.[1]

Asbjørn Eide som höll på att skriva en rapport för FAO, FN:s mat och jordbruksorgan, om biodrivmedel som hot mot rätten till mat, snappade snart upp referensen ur Zieglers rapport och lät även han beskrivningen illustrera problemet att biodrivmedel produceras av mat.[2] Problembeskrivningen återkommer de senaste åren i flera rapporter från internationella organisationer.[3]

Men inte bara personer som okritiskt citerar Fidel Castro förmedlar idén om bilarna som hungriga vargar. Även Peter Brabeck-Letmathe, ordförande och tidigare vd för Nestlé, världens största livsmedelsföretag, får i en intervju med Wall Street Journal, oemotsagd förklara att om världens politiker verkligen ville komma åt matbristen “så är det bara ett beslut de behöver ta: No food for fuel. [...] Då kommer utbud och efterfråga att balansera igen.” Som om inte Nestlés hela affärsidé var att köpa billiga råvaror och förädla dem för att sälja dyrt. Det är klart att han inte vill konkurrera om råvarorna med stora energiföretag.

Continue reading

Etiketter till bloggar.se: , , ,

Filmen dryper av subventioner

Traktorn och ladan bredvid är i motljus när filmen börjar. Det är morgon och en man förbereder sig för dagens arbete på åkern. I kanten på hans profil blir morgonsolens strålar till en stjärna som sakta försvinner.

Snart tänds texten “This is an advertisment” i teverutan och min första tanke är att det brukar vara uppenbart i BBC world när det är reklam.

Men bilderna, färgerna och hela stämningen är lånad från BBC och CNN när de berättar om sina kommande stora reportage om viktiga händelser. Men den här reklamen får inte blandas ihop med deras egen journalistik.

Bakom filmen står Dupont, ett av de största företagen i etanolsvängen. I filmen intervjuas bönder, företag och politiker om hur viktig den amerikanska etanolproduktionen är. Allt i samma varma ljus direkt från en vacker morgon i traktorn.

Nåväl. Jag har aldrig suttit i en traktor. Men har man inte varit skeptisk till etanolproduktionen förr så blir man det nu. Filmen dryper av subventioner.

Etiketter till bloggar.se: ,

Om FAO och kampen mot etanolet

Matpriserna gick upp igen i våras. Och först är det ju dåligt eftersom ännu fler inte får råd att äta, men sedan är det bra eftersom fler får anledning att odla. Frågan är nu i vilken grad matprisökningen har att göra med att etanolproduktionen i världen fyrdubblades under 00-talet. Det är många som vill göra etanolet till skurken.

De stigande matpriserna har sedan 1996 lett till att antalet undernärda människor ökat från 823 miljoner till över en miljard under matkrisens värsta år 2007. Dessutom förutspår FNs jordbruks- och livsmedelsorgan, FAO, att de fortsätter att vara höga decennierna som kommer. Den årliga tillväxten i jordbruksproduktionen kommer inte att vara högre än 1,5 procent fram till 2030 och sedan bara 0,9. Det är betydligt mindre än tillväxten på 2,3 procent per år från 1961 till nu.

Men i Brasilien har matpriserna inte lett till hunger. Andelen undernärda barn under fem år minskade från 4,5 procent 1996 till 2,2 procent 2007, året som de internationella matpriserna var som högst. Tyvärr har Gapminder inte nyare siffror. Men eftersom andelen extremt fattiga hushåll fortsatte att minska även efter 2007 finns det ingen anledning att tro att trenden vänt.

En del av förklaringen till denna framgång ligger i den brasilianska jordbrukspolitiken som lett till att matproduktionen, matexporten och produktionen av etanol gjort på sockerrör, skjutit i höjden de senaste decennierna. De höga priserna har lett till att jordbruksexporten bidragit med mängder av kapital som regeringen satsat på omfattande socialt stöd till de allra fattigaste, som bland annat köpt mat för pengarna.

Continue reading

Etiketter till bloggar.se: , , ,

Brasiliens stora siffror 9 – Etanolproduktionen exploderar

Samlar just nu information om den brasilianska etanolproduktionen hur den används som drivmedel. Tänker att det kanske intresserar någon annan också. Om inte så är det bra att ha för framtiden.

Etanolen görs av sockerrör, och är en del av den brasilianska jordbruksexplosionen de senaste decennierna. I regeringens plan för jordbruket under året som kommer har man svårt att hålla igen på skrytet med alla positiva siffror. Skörden 2010/2011 gav 161,5 miljoner ton gryn (soja, ris, majs, vete och bönor), 8,2 procent mer än skörden före, vilket också var brasilianskt rekord. Ungefär hälften av tillväxten beror på att man skapat ny åkerjord och hälften på produktivitetsökning.

Brasilien är redo när efterfrågan på mat i världen ökar, slår de sig för bröstet.

Jordbruksdepartementets prognos (ppt) för de kommande tio åren visar också bara positiva siffror. Produktionen av alla 22 produkter som analyserats kommer att öka fram till 2020/21: 47,8 procent mer bomull, 30,7 procent mer kaffe, 26,5 procent mer kött, 23 procent mer gryn, 24,2 procent mer socker osv.

Ökningen av gryn beror främst på produktivitetsökning eftersom ytan för dessa grödor bara ökar med 9,5 procent. Sockerproduktionen är dock relativt optimerad och ökar i takt med att ny mark odlas upp. Idag finns det sockerrör på 9,4 miljoner hektar, om tio år på 11,5. Det är en yta aningen större än Lappland.

Därmed är sockerrören också den tredje största grödan i Brasilien vad gäller arealer, efter soja och majs. 2009 användes 13,4 procent av den odlade marken till socker.

Etanolprogrammet satte igång under 1970-talet och sedan dess har etanolproduktionen utvecklats så här:
1980 – 3,7 mdr liter (Plano Nacional de Energia 2030 s.83)
1990 – 11,5 mdr liter
2000 – 10,7 mdr liter
2010/11 – 27,6 mdr liter (MDIC)

Men det betyder inte att sockerproduktionen har minskat, tvärt om. Trots att etanolproduktionen ökat så snabbt har det höga priset på socker gjort att ca 45 procent av sockerrörsskörden ändå varje år blivit till socker. Sockerpriset har till och med gjort att etanolproduktionen inte kommer att hänga med i tillväxten av den brasilianska bilparken åren som kommer. 2008 drevs bilparken i landet till 60 procent på etanol. De kommande 10 åren blir det sannolikt inte mer än 40.

Den snabba jordbruksexpansionen i Brasilien har inneburit att regnskogen i Amazonas drabbats mycket hårt i många områden. Etanolen är dock inte den stora skurken i detta. Etanolproduktion finns i nästan alla delstater, men den är kraftigt koncentrerad till centrala Brasilien, i Sao Paulo där 60 procent av etanolen produceras, och delstaterna runt omkring.

Det är också där som ökningen de kommande 10 åren kommer att ske. I Goias kommer man att öka arealen med mer än 42 procent, och i Sao Paulo med hela 29.

Inte ens tio procent av etanolen produceras däremot i kolonialtidens sockerområden i nordost, och häromåret i alla fall, inte mer än några promille i delstaterna som utgör Amazonas. Ett undantag är norra Mato Grosso där regnskogen just nu ger vika för all typ av jordbruksproduktion.

Etiketter till bloggar.se: , , ,

Om Brasiliens etanolprogram

När den första oljekrisen slog till 1973 blev de brasilianska militärerna som styrde landet chockade och insåg hur känsliga de var för internationella kriser. Nationell energiproduktion blev det militärstrategiska svaret, och snabbt storskaliga satsningar på kärnkraft, vattenkraft och etanol.

Omfattande subventioner gjorde att jordbrukare som börjat överge sockerrören för andra mer lönsamma grödor, återgick till sockret. Bilindustrin uppmuntrades att producera etanolmotorer, och redan i mitten av 80-talet gick mer än tre fjärdedelar av de 800 000 bilarna som producerades i landet varje år på etanol.

(Jag fortsätter att läsa på om Brasiliens etanolprogram. Hela denna post bygger på kapitlet om energi i Larry Rother Brazil on the Rise – The Story of a Country Transformed, 2010)

Men när sockerpriserna steg i höjden 1989 och producenterna började exportera sockret, fann sig många bilägare i fällan att de inte kunde tanka bilen, och återgick därför till bensindrivna bilar. Tveksamheten inför tillgången till etanol och de låga oljepriserna gjorde sedan att försäljningen av etanolbilar var låg under hela 1990-talet.

Men 2003 började Volkswagen sälja bilar med så kallade flex-motorer, som kan gå på vilken blandning av etanol och bensin som helst, och som därmed gjorde det möjligt för konsumenterna att köpa det för stunden billigaste bränslet. De andra biltillverkarna i landet följde snabbt efter och idag har i princip alla bilar som produceras i landet flex-motorer. Beroendet av numer dyr importerad olja har därmed minskat kraftigt.

Framgången med flex-bilarna är också en av förklaringarna till den kraftigt expanderande fordonstillverkningen i landet. 2008 gick Brasilien förbi Frankrike och är nu världens femte största tillverkare av bilar och lastbilar.

För Brasilien är förstås etanolen, tekniken för att producera den effektivt och flex-bilarna potentiellt mycket viktiga exportprodukter. I hela Latinamerika och Karibien är det möjligt att producera etanol från sockerrör, precis som i stora delar av Afrika. Om de producerade sitt eget bilbränsle skulle det minska deras behov av att importera olja. Och om matpriserna därmed går upp när fler produkter konkurrerar om jorden, är det för Brasilien inte heller ett problem, eftersom landet är en av världens största matexportörer.

Den viktigaste anledningen till att etanolproduktionen inte ökar ytterligare, för potentialen är långt ifrån fullt utnyttjad, är att såväl USA som EU både har höga tullavgifter på brasilianskt etanol och subventionerar den egna produktionen. En annan faktor är att tex Japan, Kina och Sydkorea, som skulle kunna vara viktiga marknader, inte litar på att Brasilien klarar att öka exporten av etanol samtidigt som den lokala efterfrågan ökar mycket snabbt. Brister i infrastrukturen och en politisk kultur där man skulle kunna kräva minskad export för att tillfredsställa den lokala marknaden, skapar tveksamhet.

Det finns dessutom förstås enorma möjligheter att förädla sockerrör och genetiskt modifiera grödan för att öka avkastningen. De senaste åren har Brasilien även investerat mycket i biodiesel för att blanda upp den vanliga dieseln, precis som all bensin i pumparna innehåller 25 procent etanol.

Å ena sidan är det höga oljepriset alltså positivt eftersom det gör det lönsamt att producera etanol att köra bil på. Men det är ju också ett problem, utifrån ett strikt klimatperspektiv, eftersom det gör det ekonomiskt möjligt att utvinna olja ur de oljefält som nyligen funnits utanför sydöstra Brasilien. Den brasilianska regeringen har spekulerat i att där kan finnas så mycket som 80 miljarder fat, vilket skulle göra fyndigheten större än alla kända oljefyndigheter i Kanada, Mexiko och USA ihop.

 

Etiketter till bloggar.se: ,

Alla andra kör med etanol

Har ständig ångest av att köra bensinbil i Brasilien. Den lättar dock lite av att bensinen innehåller 25 procent etanol. Läste också Christian Azars Makten över klimatet häromveckan som förmedlar ett antal intressanta tankar om etanolproduktionen i Brasilien.

En rimlig fråga som Azar behandlar är i vilken mån etanol och annan bioenergi konkurrerar med matproduktionen. Vet inte om jag tycker att det är mycket eller lite, men Azar menar i alla fall att världens hela matsystem, det som odlas och betas, innehåller nästan lika mycket energi som alla fossila bränslen som utvinns.

Det blir med andra ord inte mycket mat över om man ska ersätta alla fossila bränslen med etanol från sockerrör, vete och annat som odlas för mat.

Det är inte heller möjligt att ersätta ens de fossila bränslena i framtidens bilpark med etanol. Om det gick en bil på två personer, som det gör i de rikare länderna idag, och världen hade 10 miljarder människor, så skulle jordbruksarealen inte räcka till mycket mat:

“Då en hektar sockerrör ger 6000 liter etanol räcker det, förutsatt att vi har effektiva etanolbilar, till cirka fem bilar (som drar motsvarande en halv liter bensin och kör 1500 mil om året). För att täcka behovet hos fem miljarder etanolbilar krävs sålunda en miljard hektar mark (alltså två tredjedelar av världens åkerareal). (s. 20)

Continue reading

Etiketter till bloggar.se: , ,

Brasiliens stora siffror 2 – Dilmas utmaningar

Att ta över efter Lula kan knappast sluta annat än illa. Den avgående presidenten har skyhöga popularitetssiffror, och bilden är att Brasiliens ekonomi är på topp. Tidskriften Epoca strör dessutom salt i såren och gör en genomgång av Dilmas 13 största utmaningar för att  de ekonomiska framgångarna ska fortsätta. Nedan följer de viktigaste siffrorna:

1, Kontrollera statsbudgeten

Brasiliens höga tillväxt sedan 00-talets början gjorde det möjligt för regeringen att ha ett överskott i statsbudgeten under flera år. Under 2009 och 2010 skenade kostnaderna dock i väg. Underskottet, inklusive räntorna på statsskulden, uppgick 2009 till 104,6 miljarder reais (ca 420 mdkr), 3,3 procent av BNP, vilket var det dubbla jämfört med 2008. En av orsakerna är att lönekostnaderna för statsanställda har fördubblats sedan Lula tillträdde i början av 2003.

2, Håll inflationen nere

Inflation är alltid spöket i latinamerikansk ekonomi. Målet för 2010 var 4,5 procent, men sannolikt blir det nu 5,2. Och prognosen är kring 5 även för nästa år.

3, Sänk skattetrycket

Skattetrycket i Brasilien är 37 procent av BNP. Det är betydligt högre än många andra jämförbara växande ekonomier som Kina, Indien, Chile, Mexiko, Turkiet, Sydkorea och Sydafrika tex, som alla ligger mellan ca 16 och 27 procent.

Men skatterna är inte bara höga, skatteadministrationen är också mycket komplicerad. Enligt en undersökning från Ernst&Young och Världsbanken är Brasilien det land som företagen förlorar mest tid på skattebyråkrati, hela 2600 timmar per år, att jämföra med till exempel Mexiko 517 timmer och Argentina 453.

4, Reformera pensionssystemet

Socialförsäkringssystemet går 2010 med ett underskott på 44,5 miljarder reais (180 mdr kr). Men det är inte bara underskottet som är problemet, utan hur skevt pengarna fördelas. Kostnaderna för den miljon pensionärer som tidigare varit statsanställda är ca 47 miljarder reais, medan pensionerna för de 27 miljoner tidigare privatanställda bara är 42,9 miljarder. Med vetskap om att antalet statsanställda har ökat snabbt de senaste åren, och att även den brasilianska befolkningen blir allt äldre, är reformbehovet stort.

5, Förhandla om surdegarna i kongressen

I kongressen finns flera reformer framförhandlade som skulle leda utgifter som motsvarar 5 procent av BNP. Det handlar om höjda pensioner, höjda polislöner bland annat.

6, Behåll värdet på valutan

2002 kostade en US-dollar 3,53 reais, idag kostar den ca 1,73. Detta skapar problem för exportindustrin. Men devalvering har bara mycket kortsiktiga effekter.

7. Sänk räntan

Realräntan på 5,5 procent är högre än i de flesta motsvarande länder; Sydafrika 2,2, Ryssland 2,1, Kina 1,9, Ungern 1,2, Malaysia, 1,0, Mexiko 0,8. Det är därmed dyrt att investera, varför BNDES (Nationella utvecklingsbanken) i praktiken har fått monopol på längre krediter.

8, Förbättra företagsklimatet

Brasilien hamnade på plats 127 av 183 i en undersökning om hur lång tid det tar att registrera ett företag – i snitt 120 dagar. Tillsammans med höga arbetsgivaravgifter leder detta till att många människor arbetar i den informella sektorn. Dilma har sagt att hon ska skapa ett departement för mikro- och småföretagande, och Lula bjöd häromåret in Nobelpristagare Mohammed Yusuf att öppna en filial till Grameen Bank i Brasilien. Men är detta vad som behövs?

9, Öka det nationella sparandet

Varken den brasilianska staten eller befolkningen har någon vana att spara. I Brasilien är det inhemska sparandet 15 procent av BNP, medan det är 52,3 procent i Kina, 37,5 i Indien och 24,9 i Argentina till exempel.

10. Öka investeringarna

Bristerna i infrastruktur är ett av de största hindren för tillväxten. En representant för Cosan, en av världens största producenter av socker och alkohol, berättar att de vid ett tillfälle 2010 hade 100 fartyg som väntade i Santos hamn på att lastas.

Investeringarna i infrastruktur är i dag ca 18 procent av BNP, medan de är 45 procent i Kina, 38 i Vietnam, 35 i Indien, 25 i Mexiko etc. En undersökning visar att det skulle behövas investeringar på 142 miljarder reais bara inför fotbolls-VM 2014.

11, Träna medborgarna för arbete

Arbetslösheten är på rekordlåga 6 procent i Brasilien, men flera sektorer upplever allvarlig brist på kvalificerad arbetskraft. Ett av byggfacken menar till exempel att byggsektorn skulle kunna anställa 40 000 personer till om de fanns att tillgå.

12, Förena tillväxt med miljö

Brasilien har i dagsläget en av världens renaste energisektorer, 47 procent kommer från förnyelsebara källor. Dilma förklarade förra året att Brasilien skulle minska utsläppen av växthusgaser med 38,9 procent till 2020. Samtidigt står avskogningen för hela 61 procent av växthusgaserna, och risken är att brytandet av ny jordbruksmark i Amazonas fortsätter.

13, Stimulera innovationer

Den brasilianska ekonomin är alltför beroende av råvaruexport, som soja, mineraler och olja. En av anledningarna är att det är för svårt att förverkliga innovationer. I en undersökning från IBGE, Brasiliens motsvarighet till SCB, ökade antalet företag som klagar på att det är svårt att använda och förverkliga nya ideer, från 35 procent 2005 till 50 procent 2008.

Etiketter till bloggar.se: , , ,

Lycksökare i Amazonas

Få tankar under 1900-talet satte unga drömmares huvuden i spinn så kraftfullt som den om indiansamhällen som ännu inte kommit i kontakt med det moderna samhället. Tänk att få vara först med att berätta deras historia, komma hem med helt ny civilisation i anteckningsblocket! Amazonas var antropologins Eldorado.

Continue reading

Etiketter till bloggar.se: ,

När oljan skapar fattigdom

När jag läser om Venezuela i Reids Forgotten Continent, tänker jag på Erlander-citatet om att ”nationens viktigaste tillgång är medborgarnas vilja till arbete”.

I Venezuela började man utvinna olja i mindre skala under första världskriget, men produktionen satte inte igång storskaligt förrän Shell hittade olja under Maracaibosjön 1922. Under de följande fyra decennierna var landet världens största oljeexportör, och ekonomin växte med i snitt sex procent per år fram till 1980. 1970 hade Venezuela högst inkomst per invånare i Latinamerika.

Continue reading

Etiketter till bloggar.se: ,