Tag Archives: inflation

Långsamheten är begriplig – men hur gör de när det går snabbt?

Under 1900-talet hade Brasilien en ackumulerad inflation på obegripliga en miljon miljarder procent, och 1940 till 1995 hade landet åtta olika valutor som alla representerade olika försök att bemästra inflationen. Fyra av dem infördes under de första åren efter demokratiseringen 1985. Men priserna fortsatte att gå upp. Under en 12-månadersperiod 1989-1990 hade landet över 2700 procents inflation. Men sedan 1995 har det lugnat ned sig.

När jag tittar igenom vilka delar av New York Times-medarbetaren Larry Rohters Brazil on the Rise – The Story of a Country Transformed (Palgrave Macmillan 2010) jag strykt under, är det hela tiden stycken som berättar om radikal förändring. Ett annat exempel:

När Juscelino Kubitscheck valdes till president 1955 lovade han att Brasilien skulle utvecklas 50 år under en fem-årsperiod. Snabbt satte han igång att genomföra sitt vallöfte om att bygga den nya huvudstaden Brasilia mitt i det brasilianska obebodda inlandet.

He spent hundreds of millions of dollars, not just on the soaring buildings [...] but also on a network of highways that linked the new capital to the main population centers.

Och de ska man veta att Rio de Janeiro, Sao Paulo och Salvador till exempel alla ligger 100 mil från Brasilia. Det handlar inte om en kringled runt centrala Stockholm eller en järnväg runt Umeå. Och som om det inte räckte:

He also pushed for installation of a domestic automobile industry. That, in turn, stimulated the expansion of steel mills and heavy industry and construction of the dams and power plants to supply electricity to that growing manufactureing base, which also included ship construction and the large scale production of appliances. As a result, Kubitscheck’s five years (!) in office saw industrial production grow 80 percent and profits of Brazilian companies rise 76 percent.”

Continue reading

Etiketter till bloggar.se: , , ,

Fattig i favela är inte så fattig längre

Min krönika i UNT i lördags handlar om den tidigare favelan Estrutural, som numer är en stadsdel i Brasilia, och om det brasilianska socialbidraget Bolsa Familia. Estrutural ligger en kvart väster om centrala Brasilia precis i kanten av stadens soptipp.
Visa Erik i Brasilia på en större karta

Google maps foto över Estrutural är dock mycket gammalt. Nu finns det gatsten och asfalt på gatorna. Det går snabbt när det sätter igång. Länkar till krönikan:
-Världsbanken om Bolsa Familia.
-Brasiliens regeringsblogg beskriver förändringarna i Bolsa Familia.
-Jag har tidigare skrivit om den brasilianska regeringens öppenhetsportal.

Etiketter till bloggar.se: , , , , ,

Brasiliens stora siffror 2 – Dilmas utmaningar

Att ta över efter Lula kan knappast sluta annat än illa. Den avgående presidenten har skyhöga popularitetssiffror, och bilden är att Brasiliens ekonomi är på topp. Tidskriften Epoca strör dessutom salt i såren och gör en genomgång av Dilmas 13 största utmaningar för att  de ekonomiska framgångarna ska fortsätta. Nedan följer de viktigaste siffrorna:

1, Kontrollera statsbudgeten

Brasiliens höga tillväxt sedan 00-talets början gjorde det möjligt för regeringen att ha ett överskott i statsbudgeten under flera år. Under 2009 och 2010 skenade kostnaderna dock i väg. Underskottet, inklusive räntorna på statsskulden, uppgick 2009 till 104,6 miljarder reais (ca 420 mdkr), 3,3 procent av BNP, vilket var det dubbla jämfört med 2008. En av orsakerna är att lönekostnaderna för statsanställda har fördubblats sedan Lula tillträdde i början av 2003.

2, Håll inflationen nere

Inflation är alltid spöket i latinamerikansk ekonomi. Målet för 2010 var 4,5 procent, men sannolikt blir det nu 5,2. Och prognosen är kring 5 även för nästa år.

3, Sänk skattetrycket

Skattetrycket i Brasilien är 37 procent av BNP. Det är betydligt högre än många andra jämförbara växande ekonomier som Kina, Indien, Chile, Mexiko, Turkiet, Sydkorea och Sydafrika tex, som alla ligger mellan ca 16 och 27 procent.

Men skatterna är inte bara höga, skatteadministrationen är också mycket komplicerad. Enligt en undersökning från Ernst&Young och Världsbanken är Brasilien det land som företagen förlorar mest tid på skattebyråkrati, hela 2600 timmar per år, att jämföra med till exempel Mexiko 517 timmer och Argentina 453.

4, Reformera pensionssystemet

Socialförsäkringssystemet går 2010 med ett underskott på 44,5 miljarder reais (180 mdr kr). Men det är inte bara underskottet som är problemet, utan hur skevt pengarna fördelas. Kostnaderna för den miljon pensionärer som tidigare varit statsanställda är ca 47 miljarder reais, medan pensionerna för de 27 miljoner tidigare privatanställda bara är 42,9 miljarder. Med vetskap om att antalet statsanställda har ökat snabbt de senaste åren, och att även den brasilianska befolkningen blir allt äldre, är reformbehovet stort.

5, Förhandla om surdegarna i kongressen

I kongressen finns flera reformer framförhandlade som skulle leda utgifter som motsvarar 5 procent av BNP. Det handlar om höjda pensioner, höjda polislöner bland annat.

6, Behåll värdet på valutan

2002 kostade en US-dollar 3,53 reais, idag kostar den ca 1,73. Detta skapar problem för exportindustrin. Men devalvering har bara mycket kortsiktiga effekter.

7. Sänk räntan

Realräntan på 5,5 procent är högre än i de flesta motsvarande länder; Sydafrika 2,2, Ryssland 2,1, Kina 1,9, Ungern 1,2, Malaysia, 1,0, Mexiko 0,8. Det är därmed dyrt att investera, varför BNDES (Nationella utvecklingsbanken) i praktiken har fått monopol på längre krediter.

8, Förbättra företagsklimatet

Brasilien hamnade på plats 127 av 183 i en undersökning om hur lång tid det tar att registrera ett företag – i snitt 120 dagar. Tillsammans med höga arbetsgivaravgifter leder detta till att många människor arbetar i den informella sektorn. Dilma har sagt att hon ska skapa ett departement för mikro- och småföretagande, och Lula bjöd häromåret in Nobelpristagare Mohammed Yusuf att öppna en filial till Grameen Bank i Brasilien. Men är detta vad som behövs?

9, Öka det nationella sparandet

Varken den brasilianska staten eller befolkningen har någon vana att spara. I Brasilien är det inhemska sparandet 15 procent av BNP, medan det är 52,3 procent i Kina, 37,5 i Indien och 24,9 i Argentina till exempel.

10. Öka investeringarna

Bristerna i infrastruktur är ett av de största hindren för tillväxten. En representant för Cosan, en av världens största producenter av socker och alkohol, berättar att de vid ett tillfälle 2010 hade 100 fartyg som väntade i Santos hamn på att lastas.

Investeringarna i infrastruktur är i dag ca 18 procent av BNP, medan de är 45 procent i Kina, 38 i Vietnam, 35 i Indien, 25 i Mexiko etc. En undersökning visar att det skulle behövas investeringar på 142 miljarder reais bara inför fotbolls-VM 2014.

11, Träna medborgarna för arbete

Arbetslösheten är på rekordlåga 6 procent i Brasilien, men flera sektorer upplever allvarlig brist på kvalificerad arbetskraft. Ett av byggfacken menar till exempel att byggsektorn skulle kunna anställa 40 000 personer till om de fanns att tillgå.

12, Förena tillväxt med miljö

Brasilien har i dagsläget en av världens renaste energisektorer, 47 procent kommer från förnyelsebara källor. Dilma förklarade förra året att Brasilien skulle minska utsläppen av växthusgaser med 38,9 procent till 2020. Samtidigt står avskogningen för hela 61 procent av växthusgaserna, och risken är att brytandet av ny jordbruksmark i Amazonas fortsätter.

13, Stimulera innovationer

Den brasilianska ekonomin är alltför beroende av råvaruexport, som soja, mineraler och olja. En av anledningarna är att det är för svårt att förverkliga innovationer. I en undersökning från IBGE, Brasiliens motsvarighet till SCB, ökade antalet företag som klagar på att det är svårt att använda och förverkliga nya ideer, från 35 procent 2005 till 50 procent 2008.

Etiketter till bloggar.se: , , ,

Brasiliens stora siffror, 1.

Samlar här siffror som är användbara som referens i framtida artiklar. Just nu läser jag pappersversionen av The Economist Brasilienspecial  från 12 november 2009. De enskilda artiklarna finns som länkar nedan:

Brazil takes off

Någon gång decenniet efter 2014 kommer Brasiliens ekonomi att gå om Frankrikes och Storbritanniens och bli världens femte största. 2025 blir Sao Paulo världens femte rikaste stad.

Getting it together at last

Mellan 1990 och 1995 hade Brasilien i snitt 764 procents inflation per år. Något år var den uppe på 2489 procent. Sedan 1995 är den stabilt kring fem procent.

2006 var BNP-tillväxten större än inflationen för första gången på 60 år.

“The central bank’s headline interest rate is 8,75 %, one of the highest real rates anywhere in the world.”

Survival of the quickest

Banken Itaú Unibanco, som är Brasiliens största privata bank, är också en av världens 15 största banker på flera olika områden – trots att den i princip inte har någon verksamhet utanför Brasilien. Samtidigt har över 500 kommuner , av landets 5564, inte ett enda bankkontor.

Statliga BNDES, Brasilian Development Bank, har större omsättning är Världsbanken.

Arrivals and departures

Brasilien har blivit världes näst största destination efter Kina, bland utvecklingsländer för utländska direktinvesteringar (FDI).

2008 och 2009 var Brasilien världs snabbast växande bilmarknad.

Embraer är världens tredje största tillverkare av passagerarplan, och Vale är världens fjärde största gruvbolag.

Etiketter till bloggar.se: , ,

Hyperinflationens död

Läser just nu Michael Reids Forgotten Continent och kapitlen om The Washington Consensus och de ekonomiska reformer som genomfördes i Latinamerika under 1990-talet. Reids argumentation tar fasta på två centrala framgångar som dessa reformer ledde till: Låg inflation tillsammans med makroekonomisk stabilitet, samt stärkt export.

För att förstå värdet av det första: Den genomsnittliga inflationen (The unweighted crosscountry average inflation rate) i regionen föll från hela 1206 procent per år när den var som högst 1989, till 10 procent i slutet av 1990-talet. 2006 hade den fallit så lågt som till 4,8 procent.

Den genomsnittliga underskottet i offentlig sektor (the average public-sector deficit) föll från 6,5 procent av BNP i slutet av 1980-talet till 1,3 procent 2005. Boken är skriven 2007 varför Reids slutsats är extra intressant:

Taken togehter, macroeconomic stability and better export performance held out hope that the next time the world economy is hit by financial instability, Latin America will not be the main protagonist.

(NYT recension av boken finns här)

Etiketter till bloggar.se: ,