Svar till samråd om höghusen på Liljeholmskajen

Tornen i nya Liljeholmskajen, mellan 32 och 38 våningar.
Tornen i nya Liljeholmskajen, mellan 32 och 38 våningar.

De tre högsta husen som planeras längs Liljeholmskajen kommer att bli mellan 32 och 38 våningar höga. Victoria Tower i Kista har 35 våningar.

Dessutom blir det tre hus på över 20 våningar. Tillsammans kommer de att skugga Hornstullsstrand på våren, Tanto Strandbad på sommaren och skapa ett blåsig, mörkt och kallt mikro-klimat mellan sig.

Victoria Tower, Kista, 35 våningar 120 meter högt.
Victoria Tower, Kista, 35 våningar 120 meter högt.

Jag tycker att det är bra att man bygger mycket på just Liljeholmskajen. Men det borde bli kvartersstad som skapar en trevlig miljö för dem som vistas där. Inte en pampig siluett som skuggar en av Stockholms trevligaste offentliga miljöer.

Här är mitt svar på det samråd som är öppet fram till den 29 januari. Säg till om du vill skriva under. Eller skriv under själv här. Ju fler vi är desto bättre!

 

 

29 Januari 2016

Stockholms stadsbyggnadskontor

Registraturen

stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

Svar till samråd om förslag till detaljplan för fastigheten Marievik 15 mfl i stadsdelen Liljeholmen, Dnr 2010-14465,

Sammanfattning:

  • Fortsätt arbetet med att låta innerstaden flyta ut över Liljeholmsbron.
  • Värna vårsolen i Tantolunden och Hornstullsstrand, och sommarsolen på Tanto strandbad.
  • Planera byggnationen i Marievik så att den inte skapar hårda vindar mellan husen och längs kajerna.
  • Bygg tät kvartersstruktur med bostäder istället för torn på Marievik 15.

Det är helt onödigt att rada upp alla anledningar till att Stockholm måste bygga mycket bostäder på kort tid. Det finns också bara goda skäl till att fortsätta utveckla Liljeholmskajen, och där blanda bostäder och arbetsplatser. Om det kombineras med att Södertäljevägen byggs om till en stadsgata, så kan Södermalms kvartersstad flyta ut västerut och knytas samman med resten av Liljeholmen, Gröndal och Aspudden. Vi ser fram emot det!

När staden förtätas måste de offentliga utrymmen som består värderas högt. Vi behöver inte parker, torg och soliga kajer överallt. Men de som används och uppskattas bör skyddas i den mån det är möjligt. Därför är det olyckligt att den nya bebyggelse som planeras för Marievik 15 kommer att skugga en stor del av Tantolunden och Tanto strandbad under våren och sensommaren, och kommer att dra ned kalla och hårda vindar till kajen och områdena mellan husen. De två planerade lekparkerna mellan hus T1, T2 och T3 kommer att vara i skugga kl 9 och kl 12 året runt, och dessutom under eftermiddagen största delen av året.

Enligt den solstudie som finns i samrådshandlingarna, och den interaktiva studie som fanns tillgänglig vid samrådsmötet den 12 januari, så kommer de fem högsta byggnaderna i Marievik 15 att skugga Hornstullsstrand och Tantolunden från lunch och framåt från februari till slutet av mars, precis när området värms av den första vårsolen.

Den tionde augusti vid 17-tiden börjar sedan byggnadernas skugga falla på bryggan vid Tanto strandbad. Under resten av augusti kommer skuggan allt tidigare och stannar allt längre, och täcker under september hela strandområdet. Det är precis när stranden används som mest. Under såväl 2014 som 2015 har man kunnat bada långt in i september och stranden har varit full under eftermiddagarna när stockholmarna slutat jobbet och hämtat barnen på skolor och förskolor. Att förstöra den möjligheten för tiotusentals stockholmare kan inte ligga i stadens intresse, särskilt inte som staden de senaste åren investerat mycket i badet, vilket gjort det populärt för stockholmare från långt utanför Södermalm.

Det är inte heller så att de 750 bostäder som är planerade i Marievik 15 är beroende av sju torn på mellan 12 och 38 våningar. Bostadsytan skulle kunna placeras i fler byggnader och därmed dra ned höjden, gärna genom en fortsättning på den kvartersstad som resten av Liljeholmskajen består av. Eller så skulle de högsta husen kunna placeras längre bak i området så att skuggorna inte faller över Tanto i samma utsträckning.

När arkitekten och JM-byggs representant på samrådsmötet fick frågan om varför det högsta huset var placerat just där, var svaret att det var estetiskt. Men om den plats som huset kommer att vara mest synligt ifrån, hamnar i dess skugga, kommer  estetiken knappast att vara särskilt uppskattad. Och med tanke på det mycket dåliga, och ibland farliga, vindklimat som tornen skapar, enligt den vindstudie som finns i samrådshandlingarna, kommer estetiken knappast att uppfattas av dem som rör sig bland byggnaderna heller.

Det är vår förhoppning att stadsbyggnadsnämnden inte bifaller dagens planförslag, utan kräver av byggherren att förslaget görs om för att rymma ett stort antal bostäder men i byggnader som skapar ett trevligt mikroklimat längs med kajen och som inte skuggar Tanto.

Vänliga hälsningar,

Erik Jennische, boende på Drakenbergsgatan

2 kommentarer

  1. Hej,
    här kommer en kopia på de dokument jag själv skickar in idag.
    (För övrigt: läs gärna denna Svd-artikel : http://www.svd.se/var-tids-miljonprogram)
    /Lars

    27 Januari 2016
    Stockholms stadsbyggnadskontor
    Registraturen
    stadsbyggnadskontoret@stockholm.se
    Svar till samråd om förslag till detaljplan för fastigheten Marievik 15 mfl i stadsdelen Liljeholmen, Dnr 2010-14465

    Sammanfattning:

    Jag anser att den planerade bebyggelsen blir alldeles för hög för platsen, och får en utformning som alltför mycket avviker från den innerstad man önskar anknyta till.

    Resonemang:

    Egentligen kan man nöja sig med att analysera ”solstudien”, men då i ett vidare perspektiv än det som redovisats hittills i samrådsunderlag och allmän debatt.
    (Jag anser att en solstudie har en betydelse som går bortom de siffror och procenttal som den innehåller. Många åsikter om en planerad nybyggnation är ju subjektiva till sin natur, men solstudien (rätt utförd) visar på ett mätbart sätt hur många befintliga bostadshus och offentliga platser som blir påverkade i negtiv mening.)

    I det aktuella fallet så handlar det om en betydande påverkan på befintlig bebyggelse och offentliga rum på Södermalm. Långt större än ”Tanto-badets förlust av några soltimmar på kvällen i augusti”, som det beskrivits i samrådsunderlaget och medias rapportering av detsamma.

    För det första: ett stort antal befintliga bostadshus med tillhörande parker och gångstråk på Södermalm kommer att bli av med sol och ljus under delar av vinterdagarna. Alltså under den del av året när vi behöver sol och ljus som mest. Det handlar åtminstone om delar av Reimersholme, Bergsundsstrand , Hornsgatan, Hornstulls Strand, Drakenbergsområdet (!).
    Detta har i mail bekräftats av projektledningen, men framgår på intet sätt av underlaget för samråd.
    Alltså: Hur många lägenheter/rum, dito uteplatser och gångstråk, när och under hur många timmar? Ingen vet; i varje fall har det inte redovisats. En allvarlig brist, anser jag.

    För det andra: Det område (Tanto) som, trots allt, beskrivs i solstudien påverkas långt mer än vad som omnämns.
    Exempel: Innevarande vinter har det varit fullständigt uppenbart att massor av unga och vuxna befinner sig där, åker skidor och pulka, promenerar, rastar hunden, bara står stilla i solen. Allt detta skulle, under dessa gnistrande vintereftermiddagar, läggas i skugga av tornen i Marievik.

    Med andra ord:
    Tornen skulle bli alldeles för hur höga för den plats de hamnar på, objektivt manifesterat i den stora förlust av sol och ljus de skulle förorsaka omgivningen.

    Vidare:
    Är det verkligen på detta sätt ”vi” vill att innerstaden skall växa ? Att den etablerade hushöjden på 5-6 våningar plötsligt övergår till 38 våningar, bara för att man går över en bro ?
    Är det god stadsbyggnadskonst, eller är det endast ett uttryck för exploateringslust i oskön förening med en tillfällig vurm för mycket höga hus ?

    Slutligen:
    Det kan vara svårt att föreställa hur höga dessa torn faktiskt blir i verkligheten, och samrådsunderlaget hjälper inte precis till med att tydliggöra detta.
    Så här kommer mitt strå till stacken: Det högsta tornet skulle bli 3 gånger så högt som platsens befintliga höghus (som beskrevs som ett landmärke när det byggdes på 1980-talet); det skulle bli 50% högre än DN-huset…

    Vänligen,
    Lars Östberg

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.