Narkotikamarknaden fungerar som alla andra

Utöver storleken på och konsekvenserna av narkotikakonsumtionen i världen – som jag skrev om i går – speglar World Drug Report 2012 den globala narkotikamarknaden utifrån produktion och handel. På ytan har inte mycket hänt, säger rapporten. Den globala konsumtionen och produktionen av cannabis, kokain, heroin och ATS (amfetaminliknande droger) är ungefär den samma sedan ett par år.

Förändringarna som sker ligger i hur marknaderna utvecklas. Utifrån ett latinamerikanskt perspektiv är den viktigaste förstås kokainmarknaden. Sedan ett par år har bekämpningen av kokainproduktionen i Colombia tillsammans med kriget mot smugglingen i Mexiko, lett till att priset gått upp i Nordamerika och att konsumtionen av kokain därmed har gått ned.

UNODC World Drug Report 2012

Men precis som många förutsett har detta lett till att allt mer av världens kokain numer produceras i Peru och Bolivia, att allt mer transporter går via Centralamerika, och att narkotikaintressena har etablerat sig på flera nya marknader.

Det bolivianska och peruanska kokainet exporteras främst till Väst- och Centraleuropa, där konsumtionen ökat tydligt det senaste decenniet. Men numer exporteras det även till Östeuropa, Oceanien, Östafrika och flera andra platser där det förr var nästan omöjligt att få tag på kokain.

UNODC World Drug Report 2012

Dessutom har marknaden i södra Sydamerika vuxit snabbt. Mellan 2004 och 2010 tredubblades kokainbeslagen i Brasilien, som numer är världens näst största nationella kokainmarknad efter USA.

En annan konsekvens av att efterfrågan på kokain har minskat i Nordamerika är att produktionen av opium och därmed heroin har ökat i Latinamerika. Mellan 1998 och 2010 femdubblades den potentiella produktionen av opium i Mexico. Exakt vad det innebär i rent heroin är svårt att säga, men det är tydligt att producenterna anpassar sig till vad konsumenterna vill ha.

UNODC World Drug Report 2012

Dessutom är det inte osannolikt att den sjukdom som drabbade opiumvallmon i Afghanistan under 2010, och det efterföljande raset i heroinproduktion, gjorde att produktionen i Latinamerika ökade ytterligare. Det kommer att visa sig om något år.

I rapporten kallas detta utjämningsfenomen för ballongeffekten. Men man förstår det lättare som narkotikaintressenas helt rationella agerande på marknaden. Blir det svårare att exportera till en viss marknad investerar man i export till nya.

(Se också Insight Crimes referat av rapporten)

En kommentar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.