Tag Archives: lokalpolitik

Svar till samråd om höghusen på Liljeholmskajen

Tornen i nya Liljeholmskajen, mellan 32 och 38 våningar.

Tornen i nya Liljeholmskajen, mellan 32 och 38 våningar.

De tre högsta husen som planeras längs Liljeholmskajen kommer att bli mellan 32 och 38 våningar höga. Victoria Tower i Kista har 35 våningar.

Dessutom blir det tre hus på över 20 våningar. Tillsammans kommer de att skugga Hornstullsstrand på våren, Tanto Strandbad på sommaren och skapa ett blåsig, mörkt och kallt mikro-klimat mellan sig.

Victoria Tower, Kista, 35 våningar 120 meter högt.

Victoria Tower, Kista, 35 våningar 120 meter högt.

Jag tycker att det är bra att man bygger mycket på just Liljeholmskajen. Men det borde bli kvartersstad som skapar en trevlig miljö för dem som vistas där. Inte en pampig siluett som skuggar en av Stockholms trevligaste offentliga miljöer.

Här är mitt svar på det samråd som är öppet fram till den 29 januari. Säg till om du vill skriva under. Eller skriv under själv här. Ju fler vi är desto bättre!

 

 

29 Januari 2016

Stockholms stadsbyggnadskontor

Registraturen

stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

Svar till samråd om förslag till detaljplan för fastigheten Marievik 15 mfl i stadsdelen Liljeholmen, Dnr 2010-14465,

Sammanfattning:

  • Fortsätt arbetet med att låta innerstaden flyta ut över Liljeholmsbron.
  • Värna vårsolen i Tantolunden och Hornstullsstrand, och sommarsolen på Tanto strandbad.
  • Planera byggnationen i Marievik så att den inte skapar hårda vindar mellan husen och längs kajerna.
  • Bygg tät kvartersstruktur med bostäder istället för torn på Marievik 15.

Det är helt onödigt att rada upp alla anledningar till att Stockholm måste bygga mycket bostäder på kort tid. Det finns också bara goda skäl till att fortsätta utveckla Liljeholmskajen, och där blanda bostäder och arbetsplatser. Om det kombineras med att Södertäljevägen byggs om till en stadsgata, så kan Södermalms kvartersstad flyta ut västerut och knytas samman med resten av Liljeholmen, Gröndal och Aspudden. Vi ser fram emot det!

När staden förtätas måste de offentliga utrymmen som består värderas högt. Vi behöver inte parker, torg och soliga kajer överallt. Men de som används och uppskattas bör skyddas i den mån det är möjligt. Därför är det olyckligt att den nya bebyggelse som planeras för Marievik 15 kommer att skugga en stor del av Tantolunden och Tanto strandbad under våren och sensommaren, och kommer att dra ned kalla och hårda vindar till kajen och områdena mellan husen. De två planerade lekparkerna mellan hus T1, T2 och T3 kommer att vara i skugga kl 9 och kl 12 året runt, och dessutom under eftermiddagen största delen av året.

Enligt den solstudie som finns i samrådshandlingarna, och den interaktiva studie som fanns tillgänglig vid samrådsmötet den 12 januari, så kommer de fem högsta byggnaderna i Marievik 15 att skugga Hornstullsstrand och Tantolunden från lunch och framåt från februari till slutet av mars, precis när området värms av den första vårsolen.

Den tionde augusti vid 17-tiden börjar sedan byggnadernas skugga falla på bryggan vid Tanto strandbad. Under resten av augusti kommer skuggan allt tidigare och stannar allt längre, och täcker under september hela strandområdet. Det är precis när stranden används som mest. Under såväl 2014 som 2015 har man kunnat bada långt in i september och stranden har varit full under eftermiddagarna när stockholmarna slutat jobbet och hämtat barnen på skolor och förskolor. Att förstöra den möjligheten för tiotusentals stockholmare kan inte ligga i stadens intresse, särskilt inte som staden de senaste åren investerat mycket i badet, vilket gjort det populärt för stockholmare från långt utanför Södermalm.

Det är inte heller så att de 750 bostäder som är planerade i Marievik 15 är beroende av sju torn på mellan 12 och 38 våningar. Bostadsytan skulle kunna placeras i fler byggnader och därmed dra ned höjden, gärna genom en fortsättning på den kvartersstad som resten av Liljeholmskajen består av. Eller så skulle de högsta husen kunna placeras längre bak i området så att skuggorna inte faller över Tanto i samma utsträckning.

När arkitekten och JM-byggs representant på samrådsmötet fick frågan om varför det högsta huset var placerat just där, var svaret att det var estetiskt. Men om den plats som huset kommer att vara mest synligt ifrån, hamnar i dess skugga, kommer  estetiken knappast att vara särskilt uppskattad. Och med tanke på det mycket dåliga, och ibland farliga, vindklimat som tornen skapar, enligt den vindstudie som finns i samrådshandlingarna, kommer estetiken knappast att uppfattas av dem som rör sig bland byggnaderna heller.

Det är vår förhoppning att stadsbyggnadsnämnden inte bifaller dagens planförslag, utan kräver av byggherren att förslaget görs om för att rymma ett stort antal bostäder men i byggnader som skapar ett trevligt mikroklimat längs med kajen och som inte skuggar Tanto.

Vänliga hälsningar,

Erik Jennische, boende på Drakenbergsgatan

Etiketter till bloggar.se: , ,

Vilken är berättelsen om Amazonas i den amazonska offentligheten?

Vad vill ni veta om Amazonas?, frågade Henrik Brandão Jönsson på Facebook, och satte igång flera olika tankebanor.

Efter att själv i huvudet ha formulerat: Amazonas och klimatet, Amazonas och skövlingen, Amazonas och den biologiska mångfalden och så vidare, upptäckte jag snart att det var precis vad alla andra i kommentarsfältet svarade. För i de svenska medierna är det ju precis vad man läser om, och därmed vill läsa mer om. Berättelsen om Amazonas handlar om vad skogen betyder för världens framtid som källa till syre och gener.

Men vilken är berättelsen om Amazonas i den amazonska offentligheten?

I början av 1990-talet reste jag mellan Manaus och Santarem på en båt och hamnade på natten i en lång diskussion om Amazonas framtid med en man som jag varken kommer ihåg namnet på eller var han bodde. Egentligen kommer jag bara ihåg en sak, och det var hur skarp och engagerad han blev när argumentet kom upp att FN borde vara med och ta ansvar för Amazonas framtid:

– Det enda som är säkert – och jag ser fortfarande hur ögonen spändes när han formulerade sig – är att om någon annan kommer hit och vill bestämma över Amazonas, så kommer vi att ta till vapen.

För en ung idealist satte det flera viktiga frågor i vägen för övertygelsen om att det alltid finns rätta och riktiga svar i politiken. Frågan om vem som ska ha rätt att vara med och bestämma för att ett beslut ska vara demokratiskt, blev efter det omöjlig att svara på.

Viktigare är istället, vem som har befogenhet över besluten vid ett givet tillfälle och i vilken mån han eller hon har förmåga att väga intressen mot varandra. Och just nu sitter ett antal nyvalda borgmästare och guvernörer i Amazonas, som Simão JatenePará och Omar AzizAmazonas, och har makt över klimatet för människor i hela världen, men ska svara mot sina lokala väljare instressen?

Därför undrar jag – Henrik – vilken offentlighet deltar Amazonas politiker i? Vad ställer mannen på båten för krav när han röstar, och vilka påtryckargrupper finns i telefonerna?

Etiketter till bloggar.se: ,