Biståndet och demokratin #1

I den lilla värld jag befinner mig i diskuteras sedan flera år “det minskade demokratiska utrymmet”, eller “the shrinking civic space”, intensivt. För precis ett år sedan tog regeringen därför ett initiativ för att motverka trenden:

“Den nya spelplanen kräver nytänkande, därför ger vi Sida detta uppdrag och tillför medel i nästa års budget”, förklarade Isabella Lövin.

Nu är knappast Sida rätt mottagare för uppdrag till nytänkande. En myndighet ska inte driva politiken framför sig. Resurser är inte heller nödvändigtvis verktyget som fungerar. Och följaktligen blev svaret ingen kioskvältare. Men vi ska inte gå in på det nu – dock senare – utan börja med utgångsläget.

I slutet av 1990-talet tog Regeringen fram de första riktlinjerna för hur biståndet skulle främja demokrati och mänskliga rättigheter. Ska man gå framåt i detta arbete, som Isabella Lövin vill, bör man dock först titta efter hur det gått i de länder som tagit emot svenskt bistånd sedan dess.

Jag har tittat på de nio länder som tog emot mest bistånd 1998, och deras utveckling vad gäller demokrati sedan året före. Det är inte uppmuntrande. Enligt Varieties of Democracy’s “Electoral Democracy Index”, har utvecklingen varit substantiellt positiv i två, Sydafrika och Angola, och negativ i två, Bangladesh och Nicaragua.

Ska regeringen och Sida bidra till att ändra den negativa trenden i världen måste man alltså först fundera över hur det kommer sig att våra egna resultat är så dåliga.

Uppdatering 27/11 2017

I en kommentar nedan påpekas att jag inte tagit med Angola som 1998 var ett av de nio länder som tog emot mest svenskt bistånd, till skillnad från Zimbabwe som var nummer tio. Det är helt sant. Ögonen måste hoppat. Så här kommer en graf för Angola med V-Dems fem olika demokratikriterier. Det finns ett intressant hopp 2008, men jag vågar mig inte på en analys. Det svenska stödet till landet trappades dock ned under perioden.

TBC

5 kommentarer

  1. Angola finns inte med i diagrammet, och diagrammet är mycket svårt att tyda, då de färger som används är mycket likartade. Du förklarar inte heller Y-skalan, så för iallafall mig säger det här diagrammet tyvärr väldigt lite.
    Synd för det är ett mycket intressant ämne, och det skulle vara intressant om man kunde tolka resultatet ur diagrammet.

  2. Hej! Jag är ledsen du fick vänta på svar. Du har helt rätt. Har lagt till en uppdatering ovan. Tack för påpekandet. Jag håller med om din synpunkt på färgerna men jag vet inte hur man åtgärdar. Men försök gärna själv här: https://www.v-dem.net/en/analysis/analysis/

    Och säg till om du hittar något intressant.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.